Kategoriarkiv: Serieminnen

Alvglans har ekonomiska problem

Serieminnen, Serienyheter

Det har blivit offentligt att  Alvglans har ordentliga ekonomiska problem och från vad jag hör riskerar att stänga. Tyvärr kommer detta inte som någon överraskning för mig. Vi i branschen förutspådde just den här utvecklingen när de flyttade från sitt fina läge på Folkungagatan efter en tids problem med inbrott och krossade rutor.

Den lokal som de flyttade till på Östgötagatan 19 passar verkligen inte bra som seriebutik. Initialt köptes lokalen för att vara en skivbörs och i den vevan passerade jag förbi. Trots att jag visste var den befanns sig så passerade jag förbi den ett par gånger innan jag hittade den. När jag nu tittar i Street View på Google Maps så ser det ut som att de har skyltat upp utanför butiken på ett bättre sätt men det hjälper ju inte när lokalen befinner sig i en backa där man antingen är på väg från eller till något. Backplaceringar är jättesvåra att få ekonomi i då kunder av naturen är lata varelser som inte tycker om för mycket motstånd. Är det ansträngande att gå upp för en backe så väljer man i stället en butik (eller nätet) som passar en bättre.

Lite synd för om de skulle gå i graven är de en bit av svensk seriehistoria som försvinner. Jag var inte med när det begav sig men Staffar var med och startade butiken (han hade egen verksamhet i den först) och på honom lät det som om de var väldigt ljudliga med att starta upp Sveriges första butik för nya serier (Antikvariat hade funnits under en längre period) bara för att komma god två när Horst slog upp portarna till Metropolis.

För mig har butiken alltid legat avigt till med en lång omväg att gå för att passera förbi butiken så jag blev aldrig en fast kund eller ens en regelbunden besökare. Däremot så brukade jag ta vägarna förbi när jag jobbade på Staffars för att spionera lite och lärde känna och uppskatta personalen. Robert, Py, Lars, Janne, Tommy, Simon och många flera vars namn jag inte kan komma på i dagsläget gav mig en känsla av kamratskap och gemenskap som jag uppskattar än i dag.

För oss på Staffars så var Alvglans alltid lite av en osund konkurrent på så sätt att de ägdes av Bulls presstjänst och hade därmed en större finansiell trygghet. Vi hade hela tiden kniven mot strupen och var grymt avundsjuka på allt som de kunde hitta på. De hade resurser att skapa egna kataloger! Det var något som vi var långt ifrån att kunna göra. Bar för att ta ett exempel.

Jag vet faktiskt inte vad statusen är för butiken just nu. Om de får in varor eller om de bara säljer ut det som de har. Deras hemsida är uppe fortfarande så ta gärna en titt där och se om du vill ha något. Jag tror att all försäljning där kommer att hjälpa dom väldigt mycket.

 

Grattis Serieteket! Myndig i dag!

Serieminnen

Serieteket fyller 18 år i dag och jag vill vara en av dom som grattar dom. Kristiina Kohlemainens vision om ett bibliotek kombinerat med hennes järnvilja skapade en fantastisk mötesplats för alla serieintresserade. Jag minns när biblioteket startade upp och hur fylld av energi och glädje Kristiina var. Massa fantastiska idéer och det där UFO-liknande utlåningsdisken som var specialbyggd just för Serieteket. Då var vi på Serieteket lite rädda för att biblioteket var för nära Alvglans men eftersom vårt sortiment var det som passade bäst med biblioteket så det blev inget problem visade sig.

Jag har alltid varit imponerad av alla dessa evenemang som de har genomfört. Allt från (för mig) rätt abstrakta utställningar till boksläpp till inte minst till det som har utvecklats årets höjdpunkt i serievärlden – Seriefestivalen.

Jag har inte haft så stor anledning att besöka dom för att låna böcker men det är nog något som jag kommer att göra mer framöver då personalen på mitt lokala biblioteket är ointresserade av serier.

Så hipp, hipp, HURRA!!!  för Serieteket och låt oss hoppas på många fler år.

Omslaget till första pox

30 år sedan Pox startades

Serieminnen, , ,

Gunnar Krantz uppmärksammade mig och andra om att den här veckan var det 30 år sidan Pox såg dagens ljus. I ett mycket läsvärt inlägg går han igenom lite av tidningens historia samt reflekterar lite kring dess betydelse. Det hela är mycket intressant för mig som upptäckte tidningen efter några år och som hade en period där jag jag jagade nästan varje nummer.

Omslaget till första pox
Omslaget till första numret av Pox

För mig kommer Pox alltid vara tidningen som jag både skämdes för att läsa och älskade djupt och innerligt. Till skillnad från flaggskeppet Epix så kändes Pox alltid genuin. Jag tror att serierna i Pox var de serier som stod Horst Schröder närmast om hjärtat medan de i Epix var de som han trodde var mest kommersiellt gångbara. Ett par undantag fanns dock som Gilbert Hernandez som han stoppade in för att uppenbarligen för att  sälja tidningen. Samtidigt så är bröderna Hernandez en fin bild av vad jag tyckte var skillnaden mellan Epix och Pox. Jaimes fina linjer och lättsmälta berättelse var klockren för Epix och dess vurm för franska vuxenserier medan Gilberts råare penselföring och lite mer svårgenomträngliga historier passade bättre in i Pox.

Det går inte att komma ifrån sexfixeringen i Pox. Den gjorde att det ibland kunde kännas oerhört pinsamt och det var ingen tidning som man kunde läsa på tunnelbanan direkt. Det ledde fram till den oerhört konstiga Pox-rättegången. En rättegång som när det skedde hade väldigt svårt att begripa. Nu minns jag den mest för att Sverige är det enda land som låtit åtala en serie av Neil Gaiman!

När jag började jobba på Staffars så var Pox ett återkommande samtalsämne med några kunder. En av dom sa något som jag tog till mitt hjärta och som jag tycker fungerar som en fin sammanfattning av vad tidningen är.

Pox får mig alltid att känna något. Jag kan bli förbannad, förälskad, förundrad men jag blir aldrig likgiltig inför serierna. Därför fortsätter jag att köpa tidningen även när den får mig att må illa.

Om man tittar på det index som finns över vilka serier som tidningen publicerade under sin livstid så är det en fantastisk samling namn som finns listade. En del bortglömde men många giganter. Ofta publicerade långt innan de fick stort genomslag. För det är jag evigt tacksam. Den gav inblick och utbildning för mig vad serier kunde vara.

Tack Horst för de fantastiska åren som tidningen fanns.

Bokmässan börjar i dag

Serieminnen

I dag slår bokmässan upp portarna för årets upplaga och jag önskar alla som skall dit en lycklig tid fylld med böcker, trevligt umgänge och alkohol (eller alkoholfritt om man så önskar). När jag jobbade på Staffars så fick vi ofta frågan om varför vi inte ställde ut och sålde där. Utan att veta exakta priserna så kunde vi räkna ut att vi skulle behöva sälja för betydligt mer än vi någonsin gjort för att kunna tillgodoräkna oss en tillräckligt liten förlust för att vi skulle kunna avskriva det som reklampengar. Vi kan ha blivit skrämda om en Alvglans-historia där de sålde för 100.000 och trots det gick med en liten förlust.

Sedan är mitt intryck att folk kommer dit för att fynda billiga böcker och som bokhandlare är det lite tvärtom hur vi vill att mässor skall fungera. Vår tanke var alltid att folk skall upptäcka vårt enorma sortiment och kunnande och besöka butiken i ett senare tillfälle. Därför hade ofta kampanjer som gick ut på att man fick en rabattkupong när handlade för ett visst belopp. Vanligast var att om man handlade för 500 kr fick man 100 kr i rabatt. Ett tips för er som har ansvar för mässbåsen. Försäljningen efter bokmässan är minst lika viktig som den under.

Jag hade vissa förhoppningar om att ta mig ned i år och prata med några bekanta men det blev inte så. Känner mig inte riktigt mogen ännu att gå omkring och vara ett vanligt fan även om det vore otroligt roligt att träffa gamla bekanta. De jobbar dock och jag skulle bara vara någon som gick och tog upp deras tid när de vill sälja. Ah, well, det blir kanske en resa nästa år.

Så alla ni som är där, sälj mycket, gör skandal, bli omtalade, krossa glastaket och ha framför allt otroligt roligt.