När jag först började sammanställa de här uppgifterna var det för att stilla min nyfikenhet kring vad som faktiskt får stöd men ju mer jag började leta desto mer frågor fick jag och även andra. Det som först och främst behövs göras är att gå igenom tidigare års beslut och se om vi kan uppskatta trender.  Det saknas även uppgifter om stödets storlek dvs hur mycket pengar fick förlagen per bok. Detta är något som jag själv måste skjuta till hösten av olika anledningar, huvudsakligen för att jag inte hittar redovisningar av belopp och avslag bland deras offentliga dokument. Jag tycker det borde gå att få fram via deras diarium men det är märkligt att Kulturrådet inte behöver redovisa sånt offentligt.

I Kulturrådets årsredogörelse för 2012 (trots att ett halvår har gått har ingen redogörelse gjort för 2013) hittar vi en rätt intressant tabell (tabell 23 sid 38) som jag transkriberar nedan och har lagt till avslagsprocenten.

I samma skrift på samma sida som tabellen finns även en redovisning över hur arbetsgruppens riktlinjer kring genus. Där fastslår de att de att minst 40% skall gå till de underrepresenterade könet. Sättet de mäter det är genom att räkna på de inkomna ansökningarna. För seriernas räkning så överväger manliga sökanden.

I figur 31 redovisas att under 2012 så var könsfördelningen i stort sett jämn när det gäller serier.

För skojs skull kontrollerade jag vilka av de urhundennominerade seriealbumen som fått stöd. När det gäller det svenska seriealbumen så har inte Blodsband av Daniel Gustafsson och Medley av Lisa Medin fått något stöd medan för de översatta seriealbumen hade alla nominerade fått stöd.

Slutligen så lyckades jag leta upp Kulturrådets utgångspunkter för bedömning av litteraturstödet som jag har valt ut följande citat från:

”I sin bedömning ska arbetsgrupperna ta hänsyn till bokens helhet; bland annat dess innehåll, redaktionella och tekniska kvalitet. Fler böcker än de som får bidrag kan uppfylla en eller flera av de uppställda kriterierna. Hänsyn ska även tas till den totala budgeten för efterhandsstödet för litteratur. Då budgeten är begränsad sker bedömningen i konkurrens med övriga sökta titlar.”

”Vid bedömningen av utpräglad genrelitteratur, till exempel fantasy eller deckare krävs att de tänjer genrens gränser och tillför den något nytt av språklig, tematisk eller gestaltningsmässig art.”

För serier gäller dessutom detta:

”Utgångspunkter för arbetsgruppens bedömning av bildverks kvalitet är innehållsmässigt och rytmiskt samspel mellan text och bild, en adekvat formgivning där bokens grafiska form svarar mot dess innehåll. Vidare bedöms bildernas självständighet och originalitet, formmässig och stilistisk genombearbetning och gestaltning, samt bildåtergivningens kvalitet.”

”Utgångspunkt för bedömning av serier och grafiska romaner är originalitet inom sin genre samt intensitet och komplexitet i sitt konstnärliga uttryck. För utgivningsprojekt som spänner över flera volymer beaktas särskilt variation, förnyelse och relevans.”

Därmed sätter jag punkt för den här bevakningen av seriestödet. På tisdag siktar jag på att få upp en egen sida upp på sajten där jag löpande kommer att redovisa vilka seriealbum som fått litteraturstöd från Arbetsgruppen för bildverk för vuxna och tecknade serier, möte för möte.

Ta först en titt på föregående inlägg som lägger basen för den här vidare analysen.

Det fanns önskemål om att få se fördelningen av album på efter ålderskategorier och genrer vilket jag gjort nedan. Att dela upp serier på ålderskategorier och genrer är inte en exakt vetenskap utan en kvalitativ analys är nödvändig som likt konståkningsbedömningar man kan diskutera. Därför kommer jag längst ned att redovisa hur jag har bedömt varje enskilt seriealbum. Har du åsikter och förslag om mina bedömningar så lägg gärna in en kommentar här. Det blev en del diskussion på mitt facebook-inlägg men de tenderar att försvinna in i historiens glömska och jag vill gärna hålla informationen samlad.

Ålderskategorier

Om vi börjar med att ålderskategorierna så har jag bedömt allåldersverk som i första hand tillhörande barn- och ungdomslitteraturen likaså har jag försökt värdera tematiken i albumen när jag bedömt ålderskategorier. Således har jag bedömt Theos ockulta äventyr som en barn- och ungdomsbok medan genrekollegan Flugornas ö har bedömts vara vuxenserie.

Totalt fann jag att av de 23 album som beviljats seriestöd så var 10 stycken barn- och ungdomsserier och tretton vuxenserier. Fördelat på svenska och översatta enligt följande tabell:

Om vi delar upp resultatet efter genus och på de 27 serieskapare som var inblandade ser tabellen ut enligt följande:

Genrer

Jag har generellt försökt hålla mig till en relativt grov genreindelning. Har seriealbumet exempelvis haft ett övernaturligt inslag har jag registrerat det inom genreklassifikationen Fantasy/SF/Skräck. Nedan följer de genrer jag använt med ett par kommentar till ett par genrer. Det går säkert att diskutera att jag valt att ha bokadaption som genre snarare än böckernas innehåll men jag tycker ändå att det är så pass anmärkningsvärt att jag ville lyfta fram den. Likaså har jag valt att använda den bredare termen satir på ett par av albumen som mer specifikt borde sorteras under vänsterfeminism. Att jag nämner det beror på att jag noterade 2014 så fick ett annat satirverk med vänsterpolitisk hållning stöd och jag ser ingen motsvarighet för någon annan politisk hållning.

Biografi
Bokadaption – Historien har tidigare publicerat som prosabok/text
Fantasy/SF/Skräck
Reseskildring-
Satir
Självbiografi
Vardagsliv- En fiktiv skildring om vardagslivet

Det är värt att notera att Albumförlagets bokserie ”Det var en gång i Frankrike” står för båda böckerna i biografigenren samt att Guy Deslisle ensam står för reseskildringarna.

Notera att Barn- och ungdomsserierna överväger inom Fantasy/SF/Skräck-genren. Jag tycker annars att det är en rätt intressant att det är rätt jämnt mellan de olika genrerna.

Genusfördelningen blev enligt följande:

För egen bedömning

På detta sätt bedömde jag de olika seriealbumen: