Taggarkiv: Serieformspråk

Embryo till en debatt om serier i Språktidningen

Det är kul att kunna konstatera att det blossat upp ett embryo till en debatt kring språket i tecknade serier. Det började med en artikel/krönika av Olle Josephsson i Språktidningen 3/14 som jag ärligt talat nästan tyckte höll Mats Gellerfelt-klass i nivån och tilltalet. Han fick mothugg i en debattartikel av serietecknaren och serieforskaren Emma Rendell i Språktidningens blogg.

Att jag kallar det embryo till en debatt är för att jag upplever att dels nivån på debatten är väldigt låg och dels för att jag upplever att de pratar lite förbi varandra. Jag tycker att Olle Josephsson har en poäng i att man kan undersöka stilistiken i den skrivna texten hos tecknade serier men det måste göras på ett betydligt bättre sätt än vad han gör. Kontexten och inte minst vilken typ av tecknad serie (strippserie, serieroman etc) det är fråga om måste ingå i analysen inte bara vad artikelförfattaren upplever är populärt och då kommer bildernas information in. Om vi skulle kunna hitta ett sätt att få med de tecknade figurernas kroppspråk och minspel med i analysen så skulle det vara bättre men som sagt det går att analysera snitsiga dialoger.

På ett sätt påminner detta om det problem jag hade med att inkludera teatermanus när jag läste litteraturvetenskap. För mig var ett teatermanus något halvfärdigt som kommer till liv i och med skådespelarnas insats i motsats till andra skrivna texter som kommer till liv i mötet med läsaren. Nu är jag inte lika säker på att så är fallet. Det kan gott utgöra underlag för en textanalys men resultatet man kan få  är begränsat men det är därför vi har teatervetenskap. Jag tror att samma tankesätt passar bra här med.  Det går att analysera enbart dialogen i serier men den kommer aldrig säga något om seriens berättande som helhet. Jag kan se framför mig en tvärvetenskaplig analys av en serie där en språkvetare går igenom språket, en konstvetare bilderna, en filmvetare berättande i hopp om att hitta saker som är unika för serien och leder till mer kunskap om berättande.

Till slut var det fascinerande att notera att det finns utrymme för serieforskning på Konstfack. En snabbsökning visade inte på några publikationer men det kanske är i sin uppstartsfas.