Seriestödet är en livlina för serieutgivningen nu när marginalen är så liten för förlagen. Därför tycker jag att det kan finnas intresse av att gå igenom och titta lite på vad som faktiskt får stöd.  Jag blev själv överraskad av flera saker i min genomgång.. Bland det som fick mig att höja på ögonbryna var hur många böcker Epix fått stöd för (något som förklarar hur de kan överleva trots usel distribution) och genusfördelningen.

Först lite bakgrundsfakta
Seriestödet delas ut av Kulturådet och söks själva av förlagen så redan där sker ett urval. De ansökningarna behandlas senare av Arbetsgruppen för bildverk och serier (under 2013 förekommer de i protokollen som antingen ”Arbetsgruppen för bildverk för vuxna samt tecknade serier” eller ”Arbetsgruppen för stöd för till bildverk och serier”). Läs gärna deras presentation då de behandlar mer än tecknade serier. De träffas fyra gånger om året och delar ut pengar och även distributionsstöd  (förlagen förbinder sig att förse Kulturrådet med 287 böcker som de sedermera förser bibliotek över hela Sverige med.) Kulturrådet ger inte litteraturstöd till böcker som har en upplaga på över 5000 exemplar.

De har följande medlemmar enligt hemsidan:
Niclas Östlind konstkonsult, doktorand i fotografi och kritiker, Stockholm (ordförande)
Johanna Billing konstnär, Stockholm
Elsa Modin bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen, Göteborg
Gary Svensson docent i konstvetenskap, Linköping
Liv Strömquist serieskapare, Malmö

Hur många seriealbum fick stöd och hur fördelade sig de

Under 2013 fick 23 seriealbum  stöd fördelat på nio förlag (för förtydligandes skull har jag räknat ”BRF Ensamheten” av Linda Spåman och ”Hur botar man en feminist” av Nanna Johansson som seriealbum trots att den rör sig i gränslandet mellan serie och allmänt bildverk). Det var lite intressant att se antal verk som fick stöd per möte. Samma mönster med väldigt få seriealbum som beviljats under de två första mötena  fanns  vid en snabb koll även för 2012.

Tabellen visar vilka förlag som fick stöd och hur många seriealbum de fick stöd för. Notera att Albumförlagets två böcker tillhör samma bokserie, ”Det var en gång i Frankrike” och inte två unika titlar som för övriga förlag.

Huvuddelen av de album som fick stöd hade enbart en serieskapare som upphovsman. Det fanns fyra böcker som bestod av samarbeten och två av dom var adaptioner av andra böcker där jag har räknat originalförfattaren som manusförfattare och finns därmed med i statistiken trots att exempelvis Selma Lagerlöf inte skrivit ett seriemanus.

Stödet ges till både svenska serieskapare och till översätta seriealbum. Under 2013 fick 13 seriealbum gjorda av svenska serieskapare stöd och 10 översatta seriealbum.  Intressant är att Kolik är enda serieförlag som fått stöd både för svenska serieskapare och översatta annars får man stöd för antingen eller. Det innebär att seriestödet till svenska serieskapare fördelas på fem förlag och seriestödet till översatta också fördelas till fem förlag trots att man det är nio förlag som fått seriestöd.

När det gäller genus så ser fördelningen jämn ut till en början. Av 27 serieskapare så är det 14 kvinnliga serieskaparesom  har fått stöd och 13 manliga.  Av de fyra seriealbumen som är samarbeten så består tre av kvinna-man och ett av man-man. Bryter man ned fördelningen på översatta seriealbum och svenska så framträder en annan bild.

För de översätta albumen som är 10 till antalet så är det 12 serieskapare av dessa är det fyra kvinnor och åtta män.  När det gäller svenska seriealbum som uppgår till 13 stycken så är det 15 serieskapare och fördelningen där är 10 kvinnor och 5 män (det enda samarbetet man-man ingår här).

Detta tyder på att det kan finnas ett strukturellt hinder för svenska manliga serieskapare att få litteraturstöd.  Jag skriver ”kan finnas” för att det  resonemanget är upphängt på att könsfördelningen skall vara jämn totalt sett och eftersom vi bara har ett års data och de två första mötena för 2014 visar på en övervikt av manliga serieskapare till viss beroende på eftersläpande ansökningar från 2013.En annan okänd faktor är antalet avslag som inte redovisas men borde gå att få fram via Kulturrådets diarium. Där borde man kunna få fram antalet avslagna litteraturansökningar till arbetsgruppen och göra en analys på dom även om det inte framgår varför de blivit avslagna. Potentiellt skulle det kunna visa att orättvisan är till kvinnornas nackdel men ett sådan undersökning får vänta tills efter sommaren om ens då.

Jag har påbörjat listan för 2014  och kommer att lägga upp information på söndag som en separat sida här på sajten.

För egna analyser

Eftersom detta till viss del är en bedömningssport och för att jag vill vara öppen och låta andra ta del och göra egna analyser av seriestödet redovisar jag här de 23 seriealbum som fått litteraturstöd under 2013.

Länkar till Kulturrådets lista över böcker som beviljats stöd:

Mars
Maj
Oktober
December

Detta inlägg har statusen Creative Commons erkännande vilket ger dig  rätt att använda mina tabeller och figurer och även att bearbeta data för publikation i andra sammanhang  så länge som du anger mig som källa.